— Det räcker inte med bron. Vi måste ha en järnväg till Sturup snarast möjligt, säger Ilmar Reepalu till Rapidus och mer eller mindre lovar att den finns till år 2005.
Detta, säger han, är den näst viktigaste frågan för tillväxten i regionen de kommande åren. Bra kommunikationer måste till, trängsel är ett hinder och Kastrup som flygplats har snart överfullt. Reepalu, ordförande i kommunstyrelsen och Malmös starke man sedan flera år, menar att Kastrup och Sturup måste bli en enhet, där Sturup effektivt tar hand om den flygtrafik som går på kortare distanser.
Den här frågan överskuggas bara av en, nämligen den om den högre utbildningen. Reepalu svarar tvärsäkert när Rapidus ber honom att prioritera bland de viktigaste frågorna för tillväxtföretagen.
— Tillgången på rätt utbildad arbetskraft är nummer ett på listan. Helst skall vi ha ett överskott av välutbildade, nyexaminerade. Den region som har det har ett otroligt försteg. Jag saknar att kommuner eller regioner beskriver sig på det sättet här utbildas varje år så här många nyexaminerade inom IT, medicin och så vidare. För företagen är detta nummer ett.
Den tredje viktigaste frågan, enligt Reepalu, är mera en insikt, en förståelse, än någon enskilt avgörande faktor. Han talar om att skåningarna inte ska bli mera danska, att danskarna inte ska bli mera skånska eller svenska. Det handlar om att tillvarata bådas styrkor och att förstå vad de båda olika kulturerna har att ge.
— Danskarna är till exempel otroligt skickliga på internationell handel. Vi är bra på att organisera näringslivet och arbetslivet, med platta organisationer och delegerat ansvar. Danmark ligger efter där, med fler mörka kostymer och mera formell inställning.
Möjligen något överraskande talar han ganska försiktigt om ämnet att riva barriärer och ändra regelsystem. Men när det gäller det absurda skattesystemet där danskar bosatta i Sverige undgår svensk kommunalskatt, något av en käpphäst för Reepalu, finns bara en väg att gå, menar han.
— Det är inte så konstigt att vi har olika regler, olika system. Här är det viktigaste egentligen att informationen måste bli bättre, det är ju först nu på senare tid som vi börjar få veta något om varandra, till exempel genom medierna.
— Men skatterna! Det vore hur enkelt som helst – arbetar jag i Köpenhamn och bor i Malmö, ja då skall jag betala statsskatt m. m. där jag arbetar medan betalningen för välfärdssystemet som jag konsumerar skall ske där jag bor.
Frågan har han tagit upp gång på gång. Han säger sig vara rädd för en framtida situation där invånare i skånska kommuner får räkneexempel serverade på hur många danskar som utnyttjar välfärdssystemet utan att betala för det. Det kan leda till spänningar, menar han. Och han väljer att tala klartext om varför det inte blir någon ändring.
— För den danske skatteministern är detta ju fördelaktigt. De har inget intresse av en förändring. De har inget att förlora som det ser ut nu, och tyvärr inte den svenska staten heller. Det är kommunerna som förlorar. Men min bild är att de svenska ministrarna håller på att samla sig för en framstöt, detta är inte avslutat.
Vad gäller Malmö och tillväxten i de branscher Rapidus fokuserar, IT och bioteknik framför allt, vill Reepalu helst tala om sydvästra Skåne som helhet, inte bara hans egen kommun. Men han är mycket optimistisk, till exempel vad gäller Malmös nya Ideon, alltså Andra Varvet på Kockumsområdet.
— Andra Varvet kommer att få ett stort lyft, på grund av kopplingen till Malmö högskola, med en stark lokal bas. Och jag hoppas att också Medeon, där jag sitter i styrelsen, får en nystart.
När Rapidus avslutar samtalet med frågan om Reepalus aktieportfölj och lokal anknytning blir svaret mera svävande.
— Jag har aktier, ja, men låter förvaltare sköta det. Men ett exempel kan jag väl nämna. Jag har Sigma i portföljen.
Av Jan Wifstrand och Keld Broksø
